onsdag 22 april 2009

woho




Detta söta halsband vill jag vinna, hihi!

tisdag 21 april 2009

Hedersrelaterat våld

Oh det känns så skönt! Idag har äntligen min handledare gått med på att jag inte ska behöva lämna in något skriftligt på projektarbetet och att det gick bra med enbart en sammanfattning över hur det gick. Jag har ju hållt i massvis med föreläsningar (ca:15 st) och det har varit jätte roligt. By the way, så föreläser jag om hedersrelaterat våld. Jag kommer även att hålla i en stor föreläsning i skolans Aula om 4 veckor och det ska bli underbart men väldigt läskigt. Jag kommer nämligen få stå på en enorm scen helt ensam och föreläsa i en aula som rymmer 500 pers, oh Gud!

Hör av dig om du är intresserad av att lyssna eller har några andra frågor om hedersrelaterat våld! Ciao

söndag 19 april 2009

Tivoli!

Igår var jag ute med da girlsen och det var jätte roligt. Det var meningen att vi skulle fira Camilla som blev 18 för någon vecka sen men så blev det inte minsann, utan vi firade oss själva istället. Jätte roligt. Vi var till en början på tivolit och det var hmm sådär. Väldigt tråkigt i och med att den till största del bestod av fjortisar och barnfamiljer plus oss tjejer. Lite tråkigt. Speciellt när det inte fanns några hetingar ute heller, synd.


Dessutom hittade jag en av de sötaste ungarna och lyckades kidnappa henne :) sjukt söt! (By the way, hon är dottern till en nära vän, hihi) Kvällen eller snarare natten fortsatte med att jag och Angelo satt i sängen till halv fyra på morgonen och diskutterade allt mellan himmel och jord. Allt från SSU till att vi hatar killar till att tjejer ändå är värre än killar :) Skön diskussion. Hoppas iallafall att andra haft en rolig lördag kväll. Bye bye :)

måndag 13 april 2009

Jag hatar mänskligheten, precis som den är!

Oh, alltså jag blir så trött. Man hinner inte ens öppna käften om något förrän hela staden vet om det och det spelar ingen roll hur bra vän man är med någon, människan snackar iallafall. Man blir så trött så trött så trött! Visst alla pratar, det gör man och det är mänskligt att snacka men varför gör man det egentligen?? Jag tror inte att någon medvetet vill såra någon annan och inte heller få sin medmänniska att må dåligt men det är den där jävla lusten som driver oss till vansinne. Som gör att vi hela tiden tillfredsställs av all skitsnack, vare sig det är bra eller dåligt!

Jag hatar mänskligheten, precis som den är och det gör jag verkligen. Det enda vi vill åstadkomma är vår egen tillfredställelse och inget annat. Punkt slut.

söndag 12 april 2009

Släktträff!

Hmm ännu en skön dag med släkten! Hela helgen har tillbringats med släkten och en massa mat och bakelser. Mina två kusiner har kommit från Uppsala och hälsat på och imorgon åker de iväg igen. De hade med sig en söt pers som var jätte trevlig och hur social som helst - skön tjej!

Idag har min dag till mesta dels enbart gått ut på att städa och hjälpa mamma med maten. Massvis med mat skulle lagas och inte nog med det ville mamma även baka hemgjord baklawa. Allt var ett stort kallebalik! Efter att ha ätit massvis med mat så att man knappt kan röra sig, drog vi oss ut, jag, syster, två tjejkusiner och deras lillebror som fyllde år idag till den kurdiska föreningen för att fira sin födelsedag med vänner - och gud va tråkigt det var!

Vi satt där, jag och mina två kusiner i 3 timmar och väntade på att klockan skulle bli nio så att vi äntligen skulle kunna åka hem igen. SKÖNT.

lördag 11 april 2009


Är med i en rolig tävling som jag hittad epå en blogg jag ständigt följer. Gillar den tjejen och hennes texter verkligen. Riktigt intressant. För att vara med i tävlingen skulle man länka och därför gör jag det nu :)

mm

Det var länge sen jag skrev något och det kanske beror på att jag inte orkar engagera mig i något längre. Det finns inte så mycket alls som är roligt längre, speciellt när man går sista året samhäll och ska lämna in 150 olika uppsatser och datorn fuckar från ingenstans. Allt går bara bort och man tvingas börja om från noll. Underbart.

Samtidigt är man så nervös. Vad är det man egentligen vill i livet? Och när man står inför ett val som faktiskt kan vara livets vändpunkt så vet man ändå inte. Är det verligen jurist man vill bli? Eller är det bara för att släkten har den förväntningen på en? - att man ska vara en av de där duktiga tjejerna som klarar allt, vare sig det intresserar henne eller inte.